OK Tyr på språng framför gamla Tyrstugan 1942

Klubben

OK Tyr är en orienterings & cykelklubb från Karlstad med cirka 1000 medlemmar, grundad den 27 oktober 1936 som orienteringsförening, sedan 2010 bedriver klubben även en cykelsektion. OK Tyr har vunnit Tiomila 1989 och 1990 och har haft flera framgångsrika landslagslöpare.

Nuvarande struktur

OK Tyr bildades hösten 1936, med målet att skapa en specialklubb för orientering & skidenthusiaster. Klubben har stadigt vuxit och bedriver nu verksamhet inom orienteringens alla grenar samt mountainbike och skidor.

OK Tyr är sedan hösten 2020 organiserad i två idrottssektioner som representerar våra två största sporter, samt Friska Karlstad. Därutöver finns ett antal föreningsgemensamma funktioner. Inom sektionerna drivs arbetet i kommitteér. Läs mer om klubbens Orientering och Cykelverksamhet eller hitta kontaktuppgifter.

Klubbens organisation uppdelat på Styrelse, Gemensamma funktioner samt sektioner.

Klubbens historia

Den första OL-tävlingen i Sverige, arrangerades den 17 mars 1901 av Sundbybergs IK. Ernst Killander såg visionärt redan på 1910 talet orienteringslöpningen som den nya folksporten. Under 20- och 30-talen började orienteringen att på allvar utvecklas som självständig idrott. Eldsjälar med en kombination av natur- och tävlingsintresse drev på utvecklingen, övertygade om att orienteringen hade en stor uppgift att fylla i samhället. Länge hade viljestarka skogskarlar umgåtts med planer att bilda en egen orienterings klubb för Karlstad med omnejd. Tack vare ett entusiastiskt förarbete av bland andra Anders Forsell var nu, hösten 1936, tiden mogen att bilda en sådan specialklubb.

OK Tyr bildas

Länge hade viljestarka skogskarlar umgåtts med planer att bilda en egen orienterings klubb för Karlstad med omnejd. Flera försök hade gjorts men som alla strandats. Tack vare ett entusiastiskt förarbete av bland andra Anders Forsell var nu, hösten 1936, tiden mogen att bilda en sådan specialklubb. En notis i ortspressen kallade samtliga orienterings- och skidintresserade till ett sammanträde den 22 oktober på Hellgrens kafé i stadsdelen Haga i Karlstad, där frågan diskuterades. Dessa viljestarka skogskarlar, som samlats för att på allvar diskutera bildandet av en egen specialklubb för orientering. Ingen ville ställa sig i spetsen och dessutom var man tveksam för den ekonomiska sidan av saken. Livliga diskussioner utspann sig och även om en del, som det heter i det första protokollet ”tvivlade på det verkliga idealet som behövs”, skildes man efter en kopp kaffe mer förhoppningsfulla än någonsin. Mötet beslöt att uppskjuta det definitiva bildandet till den 27 oktober, för att under tiden efterhöra intresset. Undersökningen om intresset att bilda en förening gav ett lysande resultat, ty det visade sig att man kunde påräkna ett 100-tal medlemmar redan från starten.

Första styrelsen

Den 27 oktober 1936 var 14 grabbar samlade i KFUM:s pojklokaler och OK Tyr bildades, den andra specialklubben för orientering i Värmland. I protokollets 4 § konstateras att man beslutat bilda en specialklubb för orientering och skidsport. Till klubbens första styrelse valdes: Ture Björkman som ordförande, Åke Sjöberg som vice ordförande, Torsten Ahlsén som sekreterare, Sven Franke som kassör och Anders Forsell som klubbmästare och materielförvaltare.

Namnet

Klubben måste ju ha ett namn! Ett slagkraftigt och tjusigt namn, och vem var då närmast till att komma med det förlösande namnförslaget om inte urtyraren och eldsjälen Anders Forsell.

Citerar Ture Björkman: "……. en dag anförtrodde mig vännen Anders att han just då läst en bok från Canadas storskogar, i vilken det figurerade en särskilt stor, slagkraftig och finurlig björn med namnet Tyr! Det var ett ypperligt förslag till förebild för den stronga klubb vi bildat! Hemkommen slog jag upp Nordisk Familjebok och fann att namnet Tyr kom från en verklig storgud - stark, djärv och förslagen - själva Odens son. Saken var klar. Tyr skulle vår klubb heta".

Klubbstugan

Redan under de första åren lekte man med tankarna att skaffa en egen klubblokal. Åren 1938 och 1939 fick man möjlighet att hyra en förfallen stuga "Lyckan", belägen strax öster om Trangärd. Det erfordrades reparationer, och med många villiga armar sju dagar i veckan, blev där snart trevligt. Då kriget bröt ut behövde militären Lyckan bättre, och klubben blev åter husvill. Än idag finns stugan kvar och kan återfinnas på "Sanna kartan".

Styrelsen var dock aldrig riktigt nöjd med att hyra en stuga. Det vore allt bra med en egen sportstuga, och så belägen att Karlstads friluftsmänniskor, utan större svårighet, skulle kunna ta sig ut till den. Vid ett möte den 21 januari 1939 tillsattes en sju man stark kommitté, med bland andra Ture Björkman och Carl Gustav (Cege) Åslund, med uppdraget att undersöka de ekonomiska förutsättningarna till byggandet av en egen sportstuga. Drätselkontoret i Karlstad biföll begäran om att upplåta en tomt gratis. Ur fonden för friluftslivets främjande erhölls 8 200:- och Göteborgs Bank beviljade ett lån på 2 500:-.

Nu fanns förutsättningarna för byggandet och en byggnadskommitté, bestående av Cege Åslund, Tage Stööd och Sigurd Ahlqvist, tillsattes. Sportstugan, idag kallad Gamla Tyrstugan, invigdes den 5 oktober 1941 av dåvarande landshövding Ivar Wennerström. Byggnadsnotan slutade på 14 100:-. 1942 kunde även den första bastun invigas, som sedermera brändes ned till grunden 1956 när överhettning skedde av idoga militära badare. 1953 invigdes självbyggd väg. Ny bastu och elledning var klar 1957. Dagens klubblokal invigdes 1979 efter en tillbyggnad på 1957 års bastu. 

Tävlingsarrangemang

Klubben har sedan starten årligen arrangerat tävlingar såväl stora som små. Redan den 8 november samma år klubben bildades, arrangerades den första tävlingen. Banläggare var Anders Forsell och segrade gjorde Nils Alenius. Sörmon var tävlingsområde med Eriksbergs Gård som startplats.

De första åren arrangerades inte bara orienteringstävlingar utan också skidtävlingar och fälttävlingar. I de flesta fall rörde det sig i början om korporationstävlingar. Även cykelorientering provades.

Klubbens tävlingsmässiga flaggskepp "Propagandan" arrangerades första gången hösten 1937. Banläggare var Ture Björkman med målplatsen förlagd till anrika Lindfors bruksherrgård. Propagandans första herrsegrare var David Persson, IFK Kristinehamn, och första damsegrarinna (tillika Värmlands första DM för damer) var Britta Vallin, Djerf. Totalt kom 332 till start. Redan 10 år senare var startantalet dryga 800 löpare.

1976 och 1996 ansvarade klubben för en etapp vid 5-dagars. 1960 och 1983 stod klubben som värd för natt-SM. 1963 var klubben medarrangör i Nordiskamästerskapen (NOM). TC var förlagt till Borgvik. Detta år var det debut för dammästerskap. Banläggare var Ture Björkman (herrar), Maud Björkman (damer) och Gösta Karlsson (kavle).

Självvald väg i okänd mark....

Orienteringsförbundet, som bildades 1938, fastnade tidigt för följande sentens:

Orientering är självvald väg i okänd mark,
Tankens skärpa vid kroppslig möda,
Snabba beslut under spännande tävling.

 Mottot skrevs ned på tidigt 40-tal, men är lika giltigt idag – trots sportens intensiva utveckling från ett mera naturromantiskt och sägenomspunnet skogsluffande till nutidens rationella och precisionsbestämmande mönster. 

De aktivas tävlingsresultat

Tidigt hävdade sig Tyrs aktiva såväl inom som utom distriktet. Tävlingsframgångarna har varit många. Nils Alenius erövrade 1938 klubben första DM för herrseniorer, vilket han upprepade året därpå.

40-talet

Ronald Johansson, som rankades under några år som Sverige etta, gjorde en kort sejour i klubben. Ronald tog Värmlands första SM-tecken 1949, då tävlande för OK Grane (f.d. IFK Munkfors). 1946 vinner Tyrs herrseniorer kavle-DM för första gången genom Henry Carlsson, Gösta Carlsson och Erik Lundgren. Sedan dess har det blivit 21 segrar.

50-talet

10-mila debut skedde 1954. Nils Andersson (Grann) springer i juniorlandslaget. Vid första kavle-SM för juniorer 1957, var Tyr - genom Sören Gustavsson, Thord Fridh och Sten Larsson - först ut ifrån sista kontrollen, men fastnade i ett snår och laget blev fyra. Elsa Nilsson, Inga Lundqvist och Karin Forsman vinner 1952 klubbens första kavle-DM för damseniorer. Sedan dess har det blivit 10 segrar.

60-talet

Gösta Lundkvist tillhörde under flera säsonger seniorlandslaget. 1966 var Gösta bland annat 2:a på natt-SM och lång-SM. Ann-Charlott Ahlenius (Lotta Råberg) erövrar 1967 titeln Nordisk juniormästarinna. Jan Carlsson (numer Jan Fogeby, Järfälla OK) springer i juniorlandslaget. Vid två tillfällen (1968 och 1969) belade Tyr en 5:e plats vid kavle-SM (Gösta Lundkvist, Börje Råberg och Hasse Pettersson –68/ Nils Andersson (Grann) -69).

70-talet

 Detta årtionde inledde klubben sin marsch till att bli en etablerad elitklubb, vilket visade sig såväl individuellt som i budkavle. Anders Levin springer i juniorlandslaget och seniorlandslaget med bland annat en landskampsseger mot Finland 1973. Stellan Johansson blev 1975 vid natt-SM klubbens första svenska juniormästare, även Eva Ericsson (numer Björkman) och Anders Levin erövrar SM-medalj detta år, brons respektive silver. 1976 vinner damerna 5-mila (Eva Ericsson, Marianne Nyholm, Annika Bengtsson, Marianne Nilsson, Birgitta Wedberg, Berit Persson) och ungdomarna vinner Österåkerskavlen (mixad). Bengt Levin var 70-talets dominant med följande axplock: av 47 starter 1972 gick Bengt segrande ur striden 41 gånger; 1976 juniorlandslaget 4:a NOM och 2:a NOM-budkavle; 1978 1:a natt-SM.

Andra medlemmar som under 70-talet representerade Sverige vid landskamp var: Olov Öström, Jonny Jonsson och Eva Ericsson.

80-talet

Budkavle:
80-talet var det första årtionde då klubben på allvar hade förmåga att slåss om segern i samtliga kavlar klubben ställde opp i. Många förnäma placeringar och segrar erövrades varav några är som följer:

1980: var Tyr, näst efter Avesta OK, Sveriges främste budkavleklubb med place-ringarna 10:a på SM och 10-mila, 1:a Hälsingekavlen (Sixten Westlund, Jonny Jonsson, Jan Olsson, Björn Eiderbrant, Olov Öström, Anders Levin och Bengt Levin) 1:a LOK-stafetten (Sixten Westlund, Jonny Jonsson, K-G Harvenberg, Anders Levin och Bengt Levin) 1:a Kilskavlen (Sixten Westlund, Anders Levin, Jonny Jonsson och Olov Öström), 3:a Kopparkavlen. Damjuniorerna (Nenne Svensson, Maria Björk och Monika Johansson) blev 2:a på kavle-SM.

1981: erövrar seniorerna (Sixten Westlund, Jonny Jonsson, Anders Levin och Bengt Levin) klubbens första medalj (brons) vid kavle-SM.

1982: 1:a Stigtomtakavlen (Mikael Kullin, Sixten Westlund, Olov Öström, Jonny Jonsson och Christer Eriksson).

1983: segrade högst oväntat Tyrs D20-tjejer (Anneli Örtqvist, Maria Augustsson och Helena Creutzer) i Haldenstafetten.

1984: 1:a Tunakavlen D12 (Pernilla Tilkku, Ulrika Råberg och Kristin Örtqvist).

1989: var året då klubben för alltid skrev in sig i svensk orienterings historiebok. Klubben vann då bland annat 10-mila för första gången (Colin McIntyre, Benny Larsson, Ismo Mäkiranta, Bengt Johansson, Sten Leandersson, Sixten Westlund, Bengt Levin, Håkan Gustavsson, Jens Andersson och Håkan Eriksson). Samma år vann klubben även JK Trophy för H18 (Patrik Johansson, Bengt Levin, Colin McIntyre och Håkan Eriksson) och för D18 (Anna-Lena Pettersson, Ulrika Råberg och Pernilla Tilkku); 1:a Siljanskavlen (Colin McIntyre, Benny Larsson, Håkan Gustavsson, Jens Andersson, Bengt Levin och Håkan Eriksson), 3:a 25-mannakavlen främsta placeringen dittills, liksom 3:e platsen i H17 vid Smålandskavlen var den dittills främsta. Vid kavle-SM tangerar H21 bronset från 1981. 2:a Slusskavlen H17.

Utöver ovan nämnda kavleframgångar kan också nämnas sju placeringar bland de sex främsta i HD 43-kavlen. Främsta placeringen var en 2:a plats i D43 1986 och dito i H43 1988.

Individuellt:
Bengt Levin fortsätter att vara dominerande och fortsatt plats i landslaget med bland annat ett stafett silver 1981; 1981 belade Bengt en plats bland de 10 främsta i samtliga SM. Sixten Westlund deltog i en flernationslandskamp i Ungern 1986.

Håkan Eriksson blir klubbens stora affischnamn under senare delen av 80-talet med en mängd fantomlopp på såväl budkavlar som individuellt. 1989 en individuell 4:e plats vid VM och silver i kavlen.

Pernilla Tilkku erövrar sin första SM-medalj, silver D18 dag 1989.

Colin McIntyre blir 12:a vid VM i Australien 1985.

Maud Björkman (1918-12-19 – 1999-01-11) erövrar under 80-talet en mångfald framskjutna placeringar vid svenska veteranmästerskapen, 1:a 1981, 1984, 1985, 1988, 1989; 2:a 1987; 3:a 1986. Maud gick segrande ur striden vid närapå alla tävlingar hon deltog i under 80-talet.

Maud tävlade tidigare för IFK Enskede och var då 2:a vid dag-SM 1943, -45, -47, och -51; 5:a vid dag-SM 1952 och -55; 6:a dag-SM 1954. 1957 blev det guld vid dag-SM. Under samma period var Maud flerfaldig landslagskvinna. Bland annat med landskampsseger vid första nordiska damlandskampen 1952. Vald till årets idrottskvinna 1957. I kavlesammanhang erövrade Maud RM-guld 1947; SM-guld 1948, 1951 och 1958.

 

90-talet

Budkavle:
Årtiondet började som 80-talet slutade. Nämligen med en seger i 10-mila.

1990 1:a 10-mila (Colin McIntyre, Sten Leandersson, Ismo Mäkiranta, Sixten Westlund, Lars Johansson, Bengt Levin, Håkan Gustavsson, Jens Andersson, Steven Hale och Håkan Eriksson), 2:a Kopparkavlen, 7:a Jukolakavlen främsta placering dittills, 4:a Smålandskavlen, 10:a 25-mannakavlen. 1990 1:a kavle-SM (Sixten Westlund, Jens Andersson, Lars Johansson och Håkan Eriksson). De äldre damerna D40 (Eva Björkman, Lena Granefelt och Lotta Råberg) vinner Kopparkavlen.

1991 året blir ett förnämligt kavle år med 36 placeringar bland de 15 främsta lagen, alla stora kavlar inberäknat (exklusive DM). 1:a JK Trophy för tredje gången i rad (Per-Anders Bergman, Lars Johansson, Steven Hale och Colin McIntyre). Damerna (Marie Larsson, Anna-Karin Öhgren, Lotta Ransjö, Pernilla Tilkku och Ann-Charlotte Carlsson) tar en för Tyr historisk seger i Siljanskavlen och den dittills främsta placeringen i 2-mila en 9:e plats.

1992 äntligen seger i Smålandskavlen (Sixten Westlund, Jens Andersson, Bengt Levin, Per-Anders Bergman och Steven Hale), 13:e Jukolakavlen, 2:a Slusskavlen, 3:a Kopparkavlen. Damernas 15:e plats i Venlakavlen den dittills främsta (Annika Hale, Lotta Ransjö, Helena Lindblad och Ann-Charlotte Carlsson)

1993 kavleframgångarna fortsätter men utan pricken över i:et 6:a 10-mila, 3:a Smålandskavlen, 6:a Slusskavlen, 10:a kavle-SM. Damerna erövrar SM-brons i D20 (Linda Ryen, Johanna Råberg och Linda Fahlén)

1994 1:a O-festivalen i Norge (Jesper David Jensen, Håkan Gustavsson, Lars Johansson, Steven Hale, Bengt Levin och Håkan Eriksson). I övrigt att notera 8:a Kolmårdskavlen, 4:a Kopparkavlen

1995 klubben slutar på andra plats i NRL. Slagen på mållinjen av Hakarpspojkarna som hade samma slutpoäng men bättre bästa placering. Året startade med en 3:e plats i Spring Cup (Jesper David Jensen, Håkan Eriksson, Erik Forsgren och Steven Hale), 3:a Vårstafetten Halden, 3:a Siljanskavlen, 3:a Jukolakavlen främsta placeringen dittills (Henrik Råberg, Håkan Gustavsson, Erik Forsgren, Sixten Westlund, Bengt Levin, Steve Hale och Håkan Eriksson), 13:e 10-mila.

1996 det utmärkande för 1996 var att damerna ofta placerade sig bättre än herrarna. 8:a Kolmårdskavlen (Johanna Råberg, Johanna Isaksson och Linda Fahlén), 2:a Slusskavlen (Linda Fahlén, Johanna Råberg, Helena Svensson och Linda Ryen).

1997 damerna fortsätter att erövra bättre placering än herrarna. 12:a Venlakavlen , 14:e 2-mila, 14:e Siljanskavlen. Herrarna slutar 5:a vid kavle-SM, 2:a JK Trophy.

1998 1:a JK Trophy (Jonathan Musgrave, Magnus Karlsson, Steven Hale och Erik Forsgren), 1:a HD12-slaget Deje (Sofia Prieditis, Filip Johansson, Karl Levin, Niklas Solsäter och Anders Levin) där lagledaren ska ingå i laget, 7:a 25-mannakavlen, 10:a Kopparkavlen H17,

1999 1:a Grensekuriren (Martin Ivarsson, Henrik Råberg, Linda Ryen, Linda Fahlén, Bengt Levin, Erik Forsgren).

Individuellt:
90-talet var utmärkande för klubbens internationalisering med medlemmar från Storbritannien, Tyskland, Danmark och Österrike. 1997 var fem klubbmedlemmar med på VM (Steven Hale, Jonathan Musgrave, Thomas Krejci, Ulrike Hartinger och Claus Bloch).

Pernilla Tilkku fortsätter att skörda SM framgångar. D18 1:a dag-SM och natt-SM 1990. Svealandsmästarinna 1990 och 1991, 2:a natt -SM D20 1992, 3:a kort-SM 1992.

Håkan Eriksson slutar som total 5:a i World Cup 1990, 5:a vid VM 1991, seger i 5-dagars 1991 och en mängd framskjutna placeringar på stora tävlingar.

Steven Hale tar över efter Håkan Eriksson som klubbens förgrundsfigur. 4:a på kort-VM 1993 och 12:a kort -VM 1997, Svealandsmästare 1993, 2:a vid för-VM i Norge 1996. 1997 får Steven sitt absoluta genombrott då han erövrar två SM-titlar, klassiska och kort, och får för det mottaga Grand-slam titeln från Skogssportens Gynnare som årets främste SM-löpare. 3:a World Cup på Irland 1998. 1998 tilldelas Steven Hale Stormästarmärket.

Linda Fahlén 2:a SM-klassisk D20 1993.

Erik Forsgren 3:a natt-SM 1995, 2:a lång-SM 1998.

Jonathan Musgrave erövrar 1997 veteran-VM titeln för H35.

Erik Råberg 2:a natt-SM 1997.

Folke Björkman svensk veteranmästare 1998

Sixten Westlund 1999 1:a veteran-VM för H40.

Bengt Levin 1999 2:a veteran-VM för H40.

2000-talet

Stafett
2001 5:a SM stafetten H21 (Tomas Nordlander, Bengt Levin, Lars Johansson, Steven Hale).

2003 2:a H43 (Rolf Wikström, Colin McIntyre, Magnus Albinsson, Sixten Westlund, Bengt Levin, Hans Lövgren, Lars Johansson, Steven Hale, Tomas Nordlander, Erik Forsgren); 1:a Daladubbeln, D12 (Linnea Martinsson då tävlande för Skattkärrs IF, My Westlund); 1:a Smålandskavlen, H200 (Rolf Wikström, Hans Lövgren, Bengt Levin, Sixten Westlund).

2004 på H43 kavlen blir följande ”gubbar” 3:a (Rolf Wikström, Per Bengtsson, Magnus Albinsson, Sten Leandersson, Olov Öström, Hans Lövgren, Lars Johansson, Tomas Nordlander, Fredrik Barrulf, Erik Forsgren).

2008 Äntligen seger i H43-kavlen (Mikael Kullin, Erik Forsgren, Sixten Westlund, Magnus Albinsson, Leif Helgman, Rolf Wikström, Bengt Levin, Fredrik Barrulf, Henrik Brohede, Per-Anders Bergman); 2:a H43-kavlen klass HD60 (Gunnar Råberg, Lotta Råberg, Börje Råberg).

Individuellt
Under tidigt 2000-tal tunnas seniorleden ut, genom klubbyten och åldrande. Men morgondagarna är flera och de stormar fram.

2000 1:a Lilla VM Tobias Öström H14, Jonas Leandersson H10 och Anna Levin H10. 1:a skol-SM Tobias Öström.

2001 Tobias Öström favoriten som enkelt sprang hem USM för 15-åringar. Steven Hale deltar i det Brittiska lag som vinner NOM-stafetten.

2002 Tobias återupprepar segern vid USM.

2004 Tobias Öström 3:a SM sprintdistans och 2:a SM klassisk distans H18.

2007 Linnea Martinsson 3:a SM sprintdistans D18.

2009 Linnea Martinsson 2:a SM sprintdistans och medeldistans D20, Jonas Leandersson 5:a SM sprintdistans och 3:a SM medeldistans H20; My Westlund 3:a SM natt D18; Malin Leandersson 1:a USM sprintdistans D16 (debut för klassen vid USM); Jonas Leandersson 2:a vid NOM sprintdistans H20 på gatorna i finska staden Salo, och ingår även i det lag som vinner stafetten. Även Linnea Martinsson deltar vid NOM.

2010-talet

2010 Jonas Leandersson erövrar två medaljer vid JVM i danska Ålborg, 2:a långdistans och 3:a sprintdistans.

2011 året då klubben fyller 75 år glänser flickorna med brons i SM stafetten i D20 (Sofia Levin, Malin Leandersson, My Westlund). Ett passande slut på de 75-åren för OK Tyr.

Vid junior-VM-testerna i Polen våren 2011 vinner Linnea Martinsson både sprintdistans och medeldistans. Samma år blir Malin Leandersson 3:a SM sprintdistans D18; My Westlund 4:a SM sprintdistans D18; Linnea Martinsson 1:a SM sprintdistans på Gotland i april. Vid SM långdistans senare under året vinner Linnea Martinsson även långdistans, men då tävlande för en annan klubb, hon har bosatt sig i Stockholmstrakten för studier. Även Jonas Leandersson lämnar klubben under säsongen 2011

Text uppdaterad: 04 DEC 2016 22:09